Tänka sig att vi snart bott i Hornsved i två år. Det var i mitten på november 2016 som vi lastade det mesta vi ägde och lämnade Skirö. Det är ett beslut jag verkligen inte ångrar. Det kändes ju hopplöst ett tag men det löste sig som tur var, annars hade vi nog inte suttit här idag. Samma dag som kontraktet med nya köparen skulle skrivas på ställdes det in. Köparen hade inte tillräckligt med pengar men erbjöd oss en sådär 300 000 kr mindre än vi kommit överens om. Tack men nej tack. Ångest över att inte få huset sålt och kunna flytta. Men så löste det sig och när kontraktet väl skrevs så fick vi två veckor på oss att flytta.
Men tänk allt som hunnit hända sedan vi kom hit. Bland annat två fantastiska grabbar. Våra fina pojkar. Sen har vi ju börjat renovera, ett rum i taget. Vi har ingen större brådska egentligen. Planen är ju att bo här tills vi blir tvångsflyttade till Solgården, äldreboendet i Ingatorp.
Och vilka grannar vi har sedan, vilken gemenskap i byn. Här firas midsommar, fikas, pratas vid brevlådor och glassbil... Alla ställer upp på varandra när det behövs. om det så är dra upp någon ur ett dike med traktorn eller vara barnvakt. Alltid finns det något man kan bidra med.
Och vilka grannar vi har sedan, vilken gemenskap i byn. Här firas midsommar, fikas, pratas vid brevlådor och glassbil... Alla ställer upp på varandra när det behövs. om det så är dra upp någon ur ett dike med traktorn eller vara barnvakt. Alltid finns det något man kan bidra med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar