Ett mycket, mycket stilla vårregn (knappt värt att kallas regn när jag tänker efter) föll över mig när jag gick den långa, säkert hela 20 meter, vägen hem. Från en port till en annan. Anledningen till besöket i den andra porten var att jag vid det tillfälle då jag “friserade” ett par fötter lovade att frisera fotparets makes fötter en annan gång. Sagt och gjort, igår blev det av. Fötter fixades till, kaffe dracks och kort spelades. Efter att, tillsammans med det gamla paret, ha tittat på Desperate housewives gick jag hem. Trött, nöjd och fyra kronor rikare.
Nöjd? tänker du. Ja, nöjd, svarar jag. Inte över själva fotarbetet, utan det som hände tidigare på dagen.
Vet inte om jag berättat det tidigare, men jag lovade morbror att försöka hjälpa honom med en ny hemsida till företaget. Jag fixade ihop en redan samma dag och den har jag småpillat på i ett par veckor. Igår var det dags att “sparka bort” den gamla till förmån för den nya. Den gamla är byggd i ett program som kära morbror inte verkade komma helt överens med. Inget gick som det skulle och jag var nog på god väg att ge upp ett par gånger. Men skam den som ger sig. Tillslut funkade allt utom den lilla detaljen att lägga upp hemsidan jag pillat ihop. Fick snällt sätta mig ner och knåpa ihop en “ny” (likadan). Men det gick snabbt eftersom jag visst hur jag skulle göra, och all information fanns ju redan på min bloggvariant. Tillslut hade jag knåpat klart och var redo att visa upp mitt verk. Avslutade med att lära ut hur text ändras, bilder läggs upp och sidor läggs till.
