Myshelg

Nu känns det verkligen på riktigt att jag ska bli sambo. Igår packade vi ner kökssaker i lådor och packade in i bilen tillsammans med en liten bokhylla, sen körde vi upp det till Hultsfred. Nästa söndag kör vi upp allt vi får plats med i en släpvagn och de bilar vi kör upp med.

Igår, när vi lämnat min bil i Hultsfred, åkte vi till Håkans föräldrar, via IKEA, för att hjälpa till att ta hand om några nyplockade kycklingar. Håkans och min uppgift blev att stycka dem. Jag har aldrig gjort det förut, så det var en ny upplevelse. Efteråt landade vi i soffan med ost, kex och vin.

Idag, när frukosten intagits i ett kök på landet ihop med Håkan och hans föräldrar, bestämde vi oss för att åka till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby. Det är höstmarknad där nu och Håkans mamma skulle vara där för att tova med barn. Vi strosade runt i parken, köpte honung, korv och fudge. Åt långkok i bröd gjorde vi också innan vi åkte hem till Hultsfred. Där monterade vi ihop en trådkorgsställning vi köpte på IKEA som ska stå i köket. Och så bar vi in allt vi hade tagit med oss från Nybro och möblerade om lite. Flyttade på Håkans möbler för att ge plats åt mina.

Om en vecka smäller det. Då tar jag mina möbler och flyttar in hos Håkan. Det känns lite skrämmande med samboliv, det är nytt för oss båda, men samtidigt känns det alldeles fantastiskt, och något vi båda längtar till och pratar mycket om. Vi pratar möbler, ekonomi, “regler” och allt annat man behöver prata om när två hushåll ska bli ett.

En glimt av framtiden

Fredag kväll. Håkan sitter vid datorn och spelar rollspel med sina kompisar, hörlurarna är på. Jag ser på TV. Samtidigt funderar jag på om det är såhär fredagskvällarna kommer att se ut framöver.

Jag ser mycket fram emot vad som komma skall.

Beslutet är fattat

Att skriva här gör det så definitivt, men det är ju så det faktiskt är. Lägenheten är uppsagd och jobbet likaså. Jag kommer att jobba min sista dag den 21 december.

Jag har sagt att jag ska pendla tillsvidare, men det blir mycket tid i bilen. Enkel resa tar minst 1,5 timme, lite beroende på vilken väg man tar. Det skulle bli ett par ToR-resor varje vecka. Inte så mycket restid utslaget per dag, men det känns inte riktigt värt det. Det är ändå 12 mil som ska köras till jobbet, sen bo några dagar hos mamma och pappa medan jag jobbar, sen hem igen tills det är dags för nästa jobbperiod.

Det var ett betydligt lättare beslut att faktiskt säga upp lägenheten, än att säga upp sig från ett jobb jag tycker väldigt mycket om. Men efter mycket om och men så fattade jag beslutet att ändå säga upp mig. Nu börjar ett nytt äventyr med jobbsökande i en ny hemstad.

Flyttkaos

Håller som bäst på att flyttpacka och då blir allt kaos. Igår började jag i garderoberna. Rensade ut en hel flyttlåda med kläder till mamma, och hittills är det tre påsar till klädinsamlingen, tror att det blir lite mer när jag fått hålla på lite till…

Efter att garderoberna fått en rensningsomgång övergick jag till stora bokhyllan i rummet. Alla lådorna är tomma, och några av hyllorna har fått sitt innehåll flyttat till en låda som senare ska fraktas till nya bostaden i Hultsfred. Till min älsklings lägenhet, där vi ska få påbörja vårt gemensamma liv.

När jag var uppe i Hultsfred sist planerade vi för hur vi ska möblera och hur vi vill ha det. Det känns alldeles fantastiskt!

Håkan, jag älskar dig!

Det är min älskling det…

Hälsosamtal

Så var det då dags idag, för besöket hos livsstilssköterskan. Jag hade fått ett frågeformulär som jag hade fyllt i i förväg, med frågor om rökning, sömn, matvanor, alkoholkonsumtion och sånt där. Vi gick igenom svaren och pratade om min nuvarande livsstil. Mätte längd, vikt, midjemått och blodtryck. Sen fick jag motion på recept. Ska bli spännande att se om jag lyckas med det, men vi diskuterade oss fram till rätt aktivitet, så det ska nog bli bra. Vi diskuterade vad som skulle vara bra för mig och jag kände mig nöjd när jag gick därifrån.

Imorgon ska jag tillbaka ner till Astrakanen för att ta prover som hör till detta besöket, men de ska vara på fastande mage (blodsocker och blodfetter) så de kunde inte tas idag. Blodvärden och sånt tog doktorn förra veckan, så där inväntas bara svar.

Om ett par månader ska vi ses igen och se hur långt jag kommit i min förändring.

Denna dag

Började dagen med ett samtal med min fina Håkan. Sen blev det stressigt iväg och jag kom ett par minuter sent till ett möte. Jag som brukar vara tio minuter tidig, men det gick bra ändå. Hemma igen blev det lite förmiddagsslapp och sen vid lunchtid var det dags att styra bilen mot Kalmar och logopedmottagningen.

Vi pratade om hur det är nu mot hur det var innan. Var överens om att det inte behövdes någon ny röstinspelning och efter lite mer samtal var vi överens om att logopeden skulle “skriva ut” mig. Om ingenting händer med rösten behöver jag inte gå dit mer. Det är inte helt 100 som den var för några år sedan, men jag har förlikat mig med den tanken, att det inte kommer bli så heller. Men som den är idag känner jag mig nöjd. Har så mycket andra glädjeämnen i mitt liv numera att det känns okej att inte bli 100 återställd.

“Firade” med en namnsdagsbakelse. Lyxade till det med en nybrobakelse idag.

En underbar helg

I helgen som gick var Håkan här. Vi hade en mysig hemmakväll på fredagen, lunch med mor och far på lördagen, en runda till Kalmar med matinköp och glassfika, kvällsmat med familjen på lördagskvällen. Vi bjöd på räkor, lax och pilgrimsmusslor, och de andra stod för skinka, korv, ägg, ost, grönsaker… Vi pratade, åt och drack gott. En lördagskväll helt i min smak. På söndagen åkte min fina hem och jag avslutade helgen med ett besök i kyrkan.

Tiden går fort när man har roligt

Tänk att det redan har gått ett helt år sedan jag opererades. För ett år sedan var jag hur nervös som helst när jag fick kliva upp tidigt tidigt för att duscha och byta om till rena kläder. Än värre blev det när jag var nerrullad till operation och fick en nål i handen. Tycker inte om nålar så värst mycket. Har inte vant mig än, med alla provtagningar sedan jag fick diagnos i februari 2013. Ca. var sjätte till åttonde vecka har de stuckit mig och skickat mitt blod på analys. Medicindosen har justerats åt olika håll under året. Uppåt och neråt.

Men sedan dess har det hunnit hända saker. Roliga saker. Tillexempel har jag träffat världens mest underbara Håkan. Och så har jag bytt jobb, tillbaka till assistansen.

Hur jobbigt det än har varit skulle jag inte vilja ha det ogjort, för då tror jag inte att jag hade haft det så bra som jag har det idag!

Oktober

Och där gick vi in i oktober. Nu får jag väl erkänna att det är höst på riktigt, även om jag senast igår satt på Sandbergs Konditoris uteplats och fikade med en gammal kollega och brukare.

När jag kom hem från jobbet tände jag några ljus, räknade det till tio stycken, i hallen och vardagsrummet, gjorde mig en stor mugg te och slog mig ner i soffan. Där kollade jag på Halvvägs till himlen och tänkte mig tillbaka på den där onsdagen för ett år sedan när jag satt och tittade på samma program i kirurgavdelningens dagrum. Har lite svårt att förstå att det gått ett år redan. Samtidigt är det så skönt att det gått fort. Ärret syns knappt längre, även om det för ett år sedan var svårt att förstå att det skulle bli så fint som det är.

Inledde månaden med att jobba. Imorgon blir det ett pass till, på fredag en planeringsdag och så 3-dagarsledigt som delvis ska spenderas med finaste Håkan.