Och där gick vi in i oktober. Nu får jag väl erkänna att det är höst på riktigt, även om jag senast igår satt på Sandbergs Konditoris uteplats och fikade med en gammal kollega och brukare.
När jag kom hem från jobbet tände jag några ljus, räknade det till tio stycken, i hallen och vardagsrummet, gjorde mig en stor mugg te och slog mig ner i soffan. Där kollade jag på Halvvägs till himlen och tänkte mig tillbaka på den där onsdagen för ett år sedan när jag satt och tittade på samma program i kirurgavdelningens dagrum. Har lite svårt att förstå att det gått ett år redan. Samtidigt är det så skönt att det gått fort. Ärret syns knappt längre, även om det för ett år sedan var svårt att förstå att det skulle bli så fint som det är.
Inledde månaden med att jobba. Imorgon blir det ett pass till, på fredag en planeringsdag och så 3-dagarsledigt som delvis ska spenderas med finaste Håkan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar