Bakom brödbutiken bodde Baskerbosses båda bröder, bröderna Basker. Brödernas båda brädade beundrarinnor brukade besviket begagna brödbutikens bullar. Bullarna bakade Baskerbosses bas, Bagarbasse. Baskerbosse bodde bredvid brödbutikens blå byggnad. Baskerbosses bröders brädade beundrarinnor bodde båda bortom bergen, besynnerligt billigt bredvid Biffbertils bastanta baconbod. Byxbeklädd blott baktill..., beslöt Baskerbosse besöka Biffbertils baconbod. Bilen brummade bort bredvid belgiska bananbolagets blå byggnad. Bort bortom B-lagets bisarra bazarer, bort bortom brottarnas bökiga bryggor…
Nej nej, stopp! Det var inte det jag menade med bara ben. Vad jag menade var att jag idag, för första gången på säsongen, kunde gå i trekvartsbyxor utan att ha strumpbyxor under. Benen var alltså bara. Och bleka. Jag bländade nästan hela kvarteret, men ack så skönt det var att sitta med fötterna barfota i gräset medan pappa och jag fikade på marknadsköpta berlinermunkar.
Redan innan vi gick ut hade jag fått ett paket. Ett rätt stort paket. Typ lika stort som det jag fick i onsdags. JAg blev väldigt förvånad när jag såg vad som var i.
En kaffekapselmaskin. Och kapslar. Både kaffe, te och choklad. Eftersom jag sällan dricker kaffe längre, och än mer sällan sätter på en kanna till mig själv när jag är hemma så är detta ett mycket bra alternativ.
Vill ni läsa resten av “Bara Ben” kan ni göra det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar