Det ser mörkt ut nu

I onsdags skulle jag vara barnvakt åt Lisa när familjen Petersson sjöng på Qvarnaslät. Kan man inte sälja sin kropp (se föregående inlägg) får man sälja sina tjänster, som mamma sa. Det var inte det lättaste. Barnet i fråga var inte ett dugg intresserad av att sitta snällt i mitt knä medan de andra sjöng och spelade utan stod och slet i mamma Linnéa som spelade piano.
Torsdagen bjöd på ett arbetspass som varade till 22.00. Då är man rätt seg efter att ha sprungit korridoren fram och tillbaka ett antal gånger på en kort tid. Men det är så det är att jobba med äldre, dementa människor.
I fredags gick jag till halv två och har nu njutit av drygt, hittills, ett dygns ledighet. Är fri till 16.00 imorgon och passar på att ta det så lugnt som möjligt. Man behöver verkligen ladda batterierna efter några dagar på jobbet.
Solen har just gått i moln, bakom mörka moln. Hoppas att det blir åska!
Nu vankas kaffe och nybakta bullar.

Tjing!

1 kommentar:

  1. Jag har jobbat på Emmis Presentbord som är ett dagcenter för utvecklingstörda. :)

    SvaraRadera