Igår kväll ringde en av mina systrar. Vi pratade i en och en halv timme om allt och ingenting. Vi konstaterade att vi ringer varandra för sällan, men det är så mycket annat som ska hinnas med om dagarna, både när det är vardag och när det är helg.
När man bor hemma tillsammans är det oftast inte lika roligt att prata med varandra. Men nu när vi båda är vuxna och har flytt hemstaden åt varsitt håll så känns det på något sätt lättare, och roligare. Det är inte ofta vi är i Nybro samtidigt och därför blir det inte att vi ses heller. Sist vi sågs var vid nyår, inte mer än drygt två månader tillbaka i tiden, men ändå. Man kan berätta saker för varandra som händer i sitt egna liv, i sin egna “stad”. Dela bekymmer och ta hjälp av varandras kunskaper. Åtminstone jag uppskattar det betydligt mer nu, när vi båda lämnat boet och skaffat egna familjer, blivit en del av någon annans familj.
Jag tycker om min sambos familj, och jag tror att de tycker om mig. Lite iallafall. Det har han sagt så jag får lita på det. Det kunde ju varit så att de inte tyckt om mig alls, och det hade ju varit illa.
Imorgon ska svärmor och jag åka till Västervik på en shoppingrunda. Vi delar pysselintresset, så nån liten pysselbutik lär få besök.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar