Var på sjukhuset i förmiddags. Där gjordes ännu ett EKG och sedan blev jag kopplad med en massa sladdar och en liten dosa innan jag åkte hem. Denna lilla tillfälliga “kompis” ska jag åka tillbaka med imorgon och bli bortkopplad ifrån. Symptom ska skrivas på en lapp, med tidsangivelse och om jag var aktiv eller i vila.
Funderar på om det är såhär det känns att vara självmordsbombare, med en massa sladdar överallt. Skönt att veta att det bara piper om en sladd skulle lossna, och så är det bara till att trycka dit den igen så ska det fungera som vanligt.
Är väl mest rädd att jag ska lyckas dra ur något när jag sover inatt, men det löser sig väl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar