Älskade barn

Tänk att vi i fyra månader och två veckor fått ha vår underbara son hos oss. Han växer så det knakar och är redan uppe i storlek 62. När han föddes var 50 lite för stort. Han han verkligen gått från pytteliten hjälplös nyfödd till en upptäckande bebis.


Han utvecklas hela tiden och det märks bara på kort tid. Från att bara peta på leksaker/gosedjur till att vrida, vända, pilla och stoppa i munnen. Han vänder från mage till rygg och försöker åt andra hållet också, men där är det oftast en arm som liksom hamnar i vägen och han rullar tillbaka till rygg igen. Men han försöker och försöker... På skötbordet har han svårt att ligga stilla. Han tar tag i saker, pillar med sina kläder, drar ned fingrarna på skötbädden så att det låter. 

Den doppresent som används flitigast just nu.

Just nu är han inne i en period där han kräver närhet nästan all sin vakna tid. Tyvärr räcker inte Timjans närhet utan det måste vara mammas famn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar