Häromdagen var Erik på sitt allra gnälligaste och grinigaste humör. Vad vi än gjorde var det bara grinigt. Han var tillslut så trött så trött men vägrade verkligen att komma till ro. Jag höll honom i famnen för att försöka söva honom men han bara ålade och krånglade. Gav upp och satte honom på golvet. Han reste sig mot soffan men gled liksom ner på golvet igen. Då gav han upp. Fullkomligt logiskt att hellre ligga på golvet istället för i mammans mjuka famn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar