Kan det månne vara dags för ett litet livstecken från min sida? Ja, det kanske är dags för det av antalet blogginlägg att döma. En vecka in i juni har jag denna månaden nu författat ehh… ett inlägg. Detta.
Men jag ser det som ett tecken på att jag fyller dagarna med annat än bloggande. Senaste tiden har det varit lite annat att göra, även om det nog inte hänt sådär jättemycket. Egentligen.
I fredags sjöng motettkören i Emmaboda kyrka tillsammans med en tysk kör. Vi var och hälsade på dem för två år sedan och nu var det deras tur att hälsa på oss. Efter konserten bjöd vi på knytkalas. Själv hade jag med mig en kassler- och paprikapaj, och två kalla pajer med nån kräftröra som mamma bidrog med (hon kunde tyvärr inte vara med).
Söndagen börjades i kyrkan (finns det nån bättre start?) och gospelkören sjöng. En kyrkvärd sedan 25 år avtackades med en stor fin bukett orangea rosor. Och så avtackades Kristina som varit präst hos oss i ett år. Hon “försvinner” till Smålandsstenar. Jättekul för dem, men tråkigt för oss. Ja, och så blev jag välkomnad som ny kyrkvärd. Om det blir 25 år? Haha, det får väl tiden utvisa.
Måndagen bjöd på städning, stolshämtning och björkhuggning inför den stundande studenten. På tisdagen var det dags för kusin Madeleine att skiljas från sin skola sedan tre år och jag, Elin och några till fanns på plats på Ingelstads Naturbruksgymnasium för att gratulera. Har för tillfället inga bilder att visa då kameran befinner sig på Ripvägen.
Igår var det onsdag och Nationaldag. Jag spenderade större delen av dygnet på jobbet.
Idag har jag träffat fina Åsa och fikat och pratat bort ett par timmar och nu har jag hamnat i soffan framför ett program om identiska fyrlingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar