Vår lilla goding fortsätter att växa och hon ändrar färg. För varje dag som går blir hon ljusare på huvudet/öronen. Men hon är fortfarande lika söt för det. 

På jobbet rullar det på. Jag är för tillfället "bara" resurs på alla fyra avdelningarna och får hoppa runt där jag behövs. Jag behöver ju inte gå sysslolös om vi säger så. 

Hålla kylan borta

Vårt vardagsliv rullar på. Vi jobbar, kommer hem och slänger oss på soffan tillsammans. Typ. Och så har vi ju hunden att springa ut med ibland. Det går bättre och bättre med henne, det är ju mycket hon har att lära sig, och allt kan ju inte fungera med en gång. Just nu jobbar vi med inkallning ute och att tycka att det är okej att åka bil. Det här med att säga till när hon behöver ut och kissa börjar hon bli riktigt bra på. Hon springer till dörren och för det mesta tittar hon om vi är med. Missar vi blir det lätt en pöl, men det är ju oftast vårat fel för att vi inte är tillräckligt uppmärksamma. 

Det har varit så rackarns kallt nu de sista veckorna. Elräkningen kom häromdagen och det var ju inte billigt precis. I december använde vi runt 1700 kWh, mot en sådär 400 kWh i september eller oktober. Jaja, vi slipper ju frysa här iallafall. Normalt kör vi med luftvärmepumpen, men nu när det är minusgrader så orkar den inte med. Det är för kallt ute helt enkelt och då går elementen igång. De gör det när temperaturen i huset understiger det vi ställt in dem på. Minns inte riktigt, men när det är nedåt 17-18 grader så går de igång. För att slippa så höga elkostnader försöker vi elda så mycket vi kan i spisen. Fördelen med ett litet hus är att det går snabbt att värma upp och det håller sig. Eldar man på kvällen klarar man sig utan att frysa under natten.

Nä, nu är det dags att tända i spisen så vi håller oss varma inatt, Timjan och jag. Det är för all del bara -3 grader ute, men det blir lätt lite utkylt när ingen är hemma på dagen. 

Timjan

I slutet på november åkte Håkan och jag till Stockholm. Vi åkte när jag hade slutat jobba på fredagen och tog in på hotell. Vi bodde preciiis vid Globen. När vi checkat in och fräschat upp oss en aning efter den långa resan blev vi upphämtade av Håkans syster Åsa och åkte hem till henne och hennes sambo för att umgås och äta mat tillsammans. Vi hade med oss oxfilé och älgfilé och så stod Åsa och Roberto för tillbehören. Riktigt gott var det. Vi fick sötpotatis till köttet och det va för mig en ny smakupplevelse. Framåt kvällen blev vi tillbakaskjutsade till hotellet och tog en drink i baren. 

Efter en god natts sömn och hotellfrukost checkade vi ut och styrde bilen mot Märsta. Där skulle vi äntligen få träffa vår underbara lilla nya familjemedlem för första gången, en underbart söt liten beagle/cockerspanielflicka som vi döpt till Timjan. Vi pratade en stund med hennes "gamla" matte och kelade med vår lilla goding innan vi sa hej då och åkte hemåt. Hela vägen hem låg hon i mitt eller Håkans knä och sa knappt ett ljud.

Lilla Timjan, inte många dagar efter hemkomst.

Att få följa denna lilla krabat och se henne växa upp och bli mer och mer vuxen är helt fantastiskt. Att få följa hennes utveckling från att inte kunna någonting till att säga till när hon behöver ut och kunna "sitt" och "ligg" är fantastiskt roligt. Nu till våren ska vi gå på valpkurs.

Här ligger hon gärna, på fårskinnet på soffans ryggstöd...

Hon är ett riktigt litet charmtroll, även om hon ibland går en på nerverna. Som när Håkan var bortrest innan jul och hon tyckte att det var kul att stjäla julgranskulorna från granen och springa iväg med dem i munnen. Eftersom det är glaskulor var väl inte matte riktigt lika road av det hela... Men annars så är det bara min laddningskabel till mobilen som fått sätta livet till. Och en av svärmors hemvävda dukar. 

... eller här, PÅ datorn.

Hon blir mer och mer modig när vi är ute i trädgården. Det betyder att hon tar sig mer och mer friheter också. Men vi jobbar på det där, med mycket godis i fickorna ska det tillslut gå att ha henne lös och att hon kommer när man ropar. Men ibland är det helt enkelt för mycket där ute som är mer intressant än matte och husse. 

Men hur jobbig hon än är ibland så är hon världens goaste lilla hund, snart 15 veckor gammal. 

En man som heter Ove

Så har det hunnit gå en vecka in på det nya året. Det rasar på så fort så jag hänger inte riktigt med.

2016 kommer bli mitt/vårt bästa år hittills. Det är i år det händer, det där stora som jag drar på en liten stund till. 

Men annars flyter det på här. Vi jobbar, umgås och ser till att Timjan blir den finaste hunden. 

Timjan ja, har jag berättat om henne? Vår fina hund som vi hämtade i slutet av november. Kan ha glömt av det när jag tänker efter. Får ta och presentera henne sen.

Igår lämnade vi iallafall Timjan hos svärföräldrarna och åkte själva in till Mariannelund och gick på bio. Vi tittade på En man som heter Ove, en film som är baserad på en bok skriven av Fredrik Backman. Boken läste jag för ett par år sedan och har sett fram emot att få se filmen sedan de började prata om att de skulle göra den. Det var en bra film, precis som boken var, både rolig och sorglig. 

När vi hämtade hunden på vägen hem fick vi med oss en burk risgrynsgröt som vi åt när vi kom hem. Gröten alltså, burken har ingen tuggat på. Än.

Resumé år 2015

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Började planera för bröllop. Det har jag aldrig gjort tidigare, och det blir förhoppningsvis sista gången. Om det inte är någon annans bröllop.

Genomdrev du någon stor förändring? Läst in undersköterskekompetens för ett större jobburval. Flyttade till hus med min älskade sambo. Började tro på mig själv, att jag kan. Har långt kvar, men arbetet är påbörjat. Köpte hund.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Nej, inte en enda.

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? Första Advents-helgen kanske? Det var då vi hämtade hem vår lilla Timjan. 

Dog någon som stod dig nära? Nej, tack och lov har alla överlevt året.

Vilka länder besökte du? Har bara hållit mig hemma i Sverige. Eller föresten, vi var ju på Ålandskryssning, så Åland får väl stå med här, även om vi sov när båten lade till.

Bästa köpet? Timjan, vår underbara lilla hund. Och vårt hus såklart.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Varje dag med Håkan!

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Jag vet jag vill ha 2016, men jag vill inte påstå att jag har saknat det under 2015.

Vad önskar du att du gjort mer? Lett, varit gladare och mer positiv.

Vad önskar du att du gjort mindre? Tänkt på hur det skulle kunna bli. Oroat mig i förväg, oftast alldeles i onödan.

Favoritprogram på TV? Olika typer av mat- och bakprogram.

Bästa boken du läste i år? Tyvärr har jag inte läst ut några böcker i år, mer än kurslitteratur. Har dock påbörjat ett par stycken som jag inte hinner läsa ut innan året är slut.

Största musikaliska upptäckten? Hade inga stora musikaliska upptäckter, tror jag.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Läste några kurser på distans som ger mig möjlighet att få jobba som undersköterska, vilket jag också gjort. Ett underbart yrke!

Största framgång på det privata planet? Hus- och hundköp.

Största misstaget? Gjorde nog inga misstag av större betydelse eftersom jag inte kan minnas några. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare!

Vad spenderade du mest pengar på? En fantastisk liten varelse, vår fina lilla Timjan.

Något du önskade dig och fick? Tror att just 2015 är bästa året hittills.

Något du önskade dig och inte fick? Tror att jag fick att jag “behövde”.

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Tillbringade födelsedagen på sjukhuset i Oskarshamn. Jag var då halvvägs genom min praktik i kursen Akutsjukvård.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Att jag hade fått vara piggare och gladare.

Vad fick dig att må bra? Håkan och Timjan.

Vem saknade du? Familjen, att bara kunna åka bort lite snabbt för att få sällskap.

De bästa nya människorna du träffade? Alla underbara kollegor, både på praktiken, sommarjobbet och nu på förskolan.

Mest stolt över? Att jag fixade distansstudierna och fick jobb på sjukhuset i Eksjö.

Högsta önskan just nu? Att jag och mina nära och kära ska få vara friska.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Vara öppnare, gladare.

Vad man är utbildad till och vad man är anställd till att göra

Såg en diskussion om huruvida en utbildad undersköterska ska städa eller inte hos omsorgstagarna. Intressant hur många som är utbildade undersköterskor men som jobbar inom t.ex. hemtjänst, är emot att de ska hjälpa omsorgstagaren med städ.

Det är inte din utbildning som talar om vad du ska och inte ska göra, det är vad du är anställd att göra och vad som står i arbetsbeskrivningen.

Jag är sedan i maj utbildad undersköterska. Jag kan jobba på sjukhus eller inom kommunal (eller privat för den delen) omsorg. Eller vad som helst som bedöms som lämpligt med eller utan min undersköterskekompetens.

En tjej som jobbade i ett mobilt team i min hemkommun var utbildad sjuksköterska men jobbade som omsorgsassistent. Med tanke på hennes högskoleutbildning skulle hon helt krasst kunna säga att "Nej, servera mackor och kaffe är jag inte utbildad till, jag tänker bara lägga om sår och dela mediciner, för det har jag fått lära mig på högskolan."

Själv jobbar jag just nu som elevassistent/resurs på en förskola. Man sökte någon med just undersköterskeutbildning av olika skäl. De tider "mitt" förskolebarn inte finns på plats kan jag inte sitta och rulla tummarna. Nej, jag är inte utbildad för att jobba specifikt med barn, jag är inte barnskötare eller förskolepedagog. Men jag har träffat, och jobbat med, barn tidigare. Jag är anställd som elevassistent/resurs och då får jag göra de arbetsuppgifter som behövs. Jag har ingen pedagogisk utbildning, men med sunt förnuft kommer man långt. Det behövs ingen utbildning för att få barn att låta bli att peta i näsan, eller äta med sked. Det krävs ingen utbildning för att byta en bajsblöja eller klä på barnen overaller och stövlar. Det som krävs är viljan att göra det.

Jag är inte utbildad servitör, men jag kan duka ett bord och ställa fram matbyttor. Jag är inte utbildad städare, men jag vet hur man dammsuger och torkar bord. Jag är inte utbildad barnskötare, men jag kan leka, trösta och läsa bok.

Nej, vi som är undersköterskor kanske inte är utbildade städare, men en dammtrasa och en dammsugare borde vi alla kunna hantera när vi är vuxna nog att bli anställda.

Det spelar ingen roll hur många års högskole- eller universitetsstudier jag har bakom mig. Är jag anställd för att arbeta i hemtjänsten eller på ett äldreboende är det arbetsbeskrivningen för just den arbetsplatsen som gäller. Jag är anställd på en förskola och då ingår det att byta bajsblöjor, torka snoriga näsor och trösta den som ramlat. Svårare än så är det inte. Eller, det borde inte vara det iallafall…

Äpplen och päron

Idag är en såndär dag som bara är. Jag är inte överdrivet glad och jag känner inte att jag är inne i en depressiv period. Jag bara är. Idag är en ledig dag som jag spenderar hemma. Jag plockar lite överallt och tar lite lite i taget.

Har just lagat ett kopparfärgat päron som jag köpte igår. När jag skulle ställa upp det idag så hade det gått sönder och det som är skaft och blad hade lossnat från själva frukten. Får se om det går med superlim, annars får jag väl köpa ett nytt när jag kommer förbi nästa gång. Äpplen och päron i kopparmålad keramik köpte jag på Karlsson igår. Det fanns både matta och blanka. Tänker att det blir fint i fönstren nu i höst.

Just idag känner jag mig tillfreds med mitt liv. Jag bor ett ett fint litet hus tillsammans med mannen i mitt liv. Vi planerar för vår framtid, med allt vad det innebär.

Andra bullar

Idag är det kanelbullens dag. Jag hade förberett för att baka bullar och Håkan lovade att utföra. Fantastisk fördelning om ni frågar mig.

När jag kom ner stod degen på jäsning och vi hjälptes åt att baka ut. Det blev två varianter; en med pistagemandelfyllning och en traditionell med kanel. Väldigt goda båda två. Vi avnjöt dem till förmiddagskaffet.

 

Jag skulle även kunna berätta att jag i fredags skrev på anställningsavtalet för en provanställning på Eksjö kommun. Jag kommer att jobba som elevassistent på förskolan Bullerbyn i Mariannelund.

Djurjour och gelé

Svärmor och svärfar var bortresta för ett tag sedan och då fick Håkan och jag bo där och ta hand om hundar, katter, får och höns. Några hönor låg på ägg, men inga kycklingar kläcktes under tiden de var i vår vård, fåren var lika många när vi kom som när vi åkte, hundarna löpte och var allmänt jobbiga och katterna skötte sig själva. Den lilla svarta katten satt fast i min hand när jag skulle slänga ner honom från soffan, men det är en annan historia…

Innan vi lämnade gården passade jag på att plocka ett par liter röda vinbär. Av bären kokte jag gelé häromdagen. Bara vinbär, vatten och socker. Så enkelt som det kan bli. En burk gelé fick svärmor som tack för bären. Eller ja, vi bytte, så vi fick en burk lingonsylt istället.

Denna väntan

Så går jag ännu en dag och väntar på att älsklingen min ska komma hem. Han åkte igår morse och kommer hem ikväll. Min underbara sambo! Innan han kommer hem passar jag på att plocka här lite. Plocka ur och i diskmaskinen, plocka av borden, tvätta, vattna blommor…

Idag är det torkväder ute, så just nu väntar jag på att tvättmaskinen ska gå klart. Solen skiner samtidigt som det blåser. Kanon! Härligt att hänga tvätten ute så länge det går. Sen hoppas jag att veden torkar till och att det är uppehåll ett par dagar till så att vi får in den under tak.